Ynglingen som sitter mitt emot mig över en kopp kaffe, hör inte till de mest tystlåtna i laget, något som resulterade i att jag på ett tidigt stadium blev nyfiken på, och försökte placera dialekten.

– Jo, jag är smålänning från Tranås, förklarar Jacob Erlandsson. Men jag var också mycket hos mormor när jag var liten, och hon är ifrån skåne, så därifrån har jag fått mina r. Att Jacob utöver det har bott tre år i Sandviken, och plockat med sig lite dialekt därifrån också, underlättar inte härledningen.

Jacob Erlandsson är nu inne på sin andra säsong i Falu BS. Tranås BoIS är moderföreningen, men det har även blivit tre år i Sandvikens AIK, varav två år i A-laget. Det är med andra ord en rutinerad spelare trots att han bara hunnit bli 20 år. Jacob fyllde år i lördags så vi passar på att säga grattis, till att ha lämnat tonåren!

 

Jacob Erlandsson spelar defensiv back, eller halv; alltså motsvarande en ytterback som följer med upp i anfallen. Jacob trivs bäst som halv, att få driva upp bollen längs kanten. Som smålänning i dalarna känns bandyn annorlunda här gentemot hemma. Det slås mindre med klubba här, skickar han iväg som en gliring söderut …

 

– Soffan är kär, svarar Jacob Erlandsson på frågan vad han gör, när han inte pluggar eller håller på med bandy. Det blir en hel del TV-spelande, och naturligtvis att kolla på fotboll, där Chelsea är favoritlaget. Detta poängteras särskilt, varför jag misstänker att övriga spelare i Falu BS har andra favoritlag. Jacob bekräftar misstanken …

 

– Hade det funnits tid, hade jag själv snörat på mig skorna, säger Jacob Erlandsson om fotbollsintresset – om han hade kunnat spela i en lägre division vill säga. Jacob är klar med sitt första år på utbildningen Sports Management; en treårig högskoleutbildning som främst riktar sig mot idrottsrörelsen.

 

Jacob Erlandsson började med att spela bandy i sjuårsåldern. Bäste kompisen hade skridskorna med sig, och Jacob frågade ”vad han skulle hitta på”. Jo, han skulle iväg och spela bandy, och Jacob hakade på. Och det har blivit en hel del bandy sedan dess för de två smågrabbarna; bäste kompisen är inte heller helt okänd, Ted Haraldsson i Sandviken.

 

Jacob har precis kastat iväg medicinbollen, och följer dess väg utanför bild med blicken.

– Jag vill utvecklas själv som spelare, svarar Jacob Erlandsson på frågan om vad han vill ha ut av säsongen. Jag hoppas kunna utvecklas, jag hoppas att laget kan utvecklas, och att vi får ett bra grundspel att kunna bygga vidare på. Självklart vill jag att vi kommer så högt upp som möjligt i tabellen, men det viktigaste är att vi får ett bra spel som vi kan utveckla. Det är mycket roligare att spela om alla vet vad de ska göra.

 

Jacob Erlandsson har lätt för att prata, och bitvis är det lite svårt att hänga med. Men lättintervjuad är han. Det är bara att kasta ut en fråga så börjar Jacob resonera kring ämnet, han formulerar själv följdfrågorna.

 

– Det är också kul om vi kan slussa in fler ungdom i laget, avslutar Jacob Erlandsson. Säger jag … trots att jag inte är så gammal själv!

Bo Jonsson