Snart är bandysäsongen igång! [2003-09-16]

Om några veckor sätter bandysäsongen fart på allvar. Jag är övertygad om att det blir en bra mycket skojigare vinter än den i fjol.
Falu BS kommer att bli bra. Hur bra är svårt att säga, men jag skulle i dagsläget (mitten av september) vilja påstå att det mycket väl kan räcka till semifinal - kanske rent av ännu längre...
Att jag känner så, beror på några starka nyförvärv och en positiv vind som blåder i omklädningsrummet. Glädjen är tillbaka hos grabbarna.
Först och främst: Sergei Obuhovs återkomst kommer att betyda enormt mycket. Spelmässigt, men kanske främst intressemässigt. Jag är säker på en stor publiksiffra i första hemmamatchen mot Edsbyn den 11 november.
Det är många som längtat efter "Obbe"...
Lägg därtill Anders Rooth och Pierre Roos, två etablerade spelare som varit ordinarie och dominerande i sina gamla klubbar, Bollnäs och Västerås, under flera år. De har rutin, besitter speciella egenskaper och är ledartyper.
Styrkeförhållandena mellan klubbarna är i en del fall svåra att sia om så här tidigt. En sak verkar klar, i norr finns kapaciteten hos Sandviken, Edsbyn och Falu BS. Jag blir förvånad om något annat lag slår sig in i toppen före den trion.
Edsbyn har satsat friskt, både på spelarsidan och genom hallbygget. Det är nog ett måste att åka på den bortamatchen känns det som. Enligt rapporterna går bygget bra, och kanske blir det rent av både väggar och tak innan BS skrinnar ut på isen på Ön den 6 januari.
I söder känns det jämnare. Västerås, Hammarby, Vänersborg, Villa och BolticGöta lär slåss om de fyra elitplatserna. Några av klubbarna här, precis som Sandviken, är försvagade av utvandrare till ryska ligan.
En annan positiv sak i Falu BS är förstås att Kenneth Spångberg fortsätter en säsong till. Kenneth behövs, om inte på mittfältet så som back. Pådrivare Spångberg lär ska ha blivit av med kaptensbindeln, men om och när det blir dags för SM-final - då hoppas jag att Kenneth får tillbaka den.

Tänk att få se honom avsluta karriären med att lyfta SM-bucklan. Det är en dröm jag har.

Pelle Marklund   

Äntligen är det över! [2003-03-07]

Klart allsvenskan!
Bandymasar runt om i riket andas ut och tackar för att en arbetsam bandyvinter äntligen är till ända. Det känns ungefär så. När det blivit som det blivit, då har det bara varit ett nytt kontrakt och möjligheten att börja få nytt blad som hägrat.
Nu ser vi framåt mot nästa säsong!

Jo, nog är det så att vi har våndats.
Klart med allsvenskan är det, även om Sköndal med en match kvar har en teoretisk chans att gå om Falu BS i tabellen. I skrivande stund är det inte helt klart om den avslutande matchen mot Sköndal kommer att spelas, men det spelar ingen roll.
Vem tror att BS förlorar en hemmamatch på Lugnets is med 18-0?
Ingen!
Säsongen 2002/2003 har varit märklig på många sätt. Först Obuhovs avhopp, sedan sjukdomar och skador, personliga problem och därefter mental skörhet – det är mycket som stört.
Spelarna har varit beundransvärda, men också lagledningen. Tränaren och sportchefen Stefan Pherson har stått rak i ryggen hela distansen, trots att det blåst snålt. Jag är glad att han fick lotsa laget tillbaka och att han kan jubla med gänget.
Både jag och flera andra har efterlyst en mer aktiv coachning från Phersons sida. Han är en lysande bandyledare på många sätt, men just agerandet i båset är något jag skulle vilja var på ett annat sätt.
Hörni, det hade varit hemskt för de här härliga grabbarna om de skulle ha spelat ur sitt lag efter så många fina bandyår tillsammans. Nu blev det tack och lov inte så.
Jag tänker då och då på SM-finalen 1999, då spelarna hade sitt livs chans att bli svenska mästare. Den där dåliga matchen mot VSK (2-3) skulle inte ha behövt förloras. På sätt och vis svider den mer och mer ju längre tiden går.
Nu tar en intensiv tid vid. Laget ska byggas färdigt. En stor del av jobbet är gjort, nu påterstår lite topping.
Från 1 april lär vi få se resultatet av Falu BS värvningskampanj. Det är då många spelares kontrakt går ut med andra föreningar och de officiellt kan börja att rita på andra övergångshandlingar.
Om det nu fungerar så ärligt på alla håll – tillåt mig tvivla.
Tillförlitliga källor berättar att BS har kontakt med en hel del fina namn. Anders Rooth, tidigare SAIK, nu senast Bollnäs, är en duktig halv, och där finns ett ömsesidigt intresse. Mycket förvånar mig om inte Jari Hyttinen blir kvar. Dessutom finns krokar ute för att få något känt bandynamn. Jag tror att vi kommer och få se något sånt.
Magnus Sjöling och Örjan Elfström måste vara kvar. För mig får gärna Ulf Jonsson fortsätta också. När jag läser att Kenneth Spångberg funderar på att sluta, då blir jag kallsvettig. Några tankar av det slaget får inte finnas. ”Kenta” ska lira, punkt slut.
Jörgen Momqvist är en spelare som jag tycker tillhört de absolut främsta den här säsongen. Nu sägs det att han bestämt sig slutgiltigt för att spela i Rättvik nästa år. Det känns heller inte bra.
Obuhov kommer till stan i april. Frågan är om han har någon kompis med sig. Låt oss hoppas att ”Obbe” är hungrig på minst två säsonger i Falu BS. Mer törs inte jag göra…
Vad jag förstår får Falu BS inte spela World Cup till hösten. Det är trist. Turneringen i Ljusdal har blivit en tradition och något många sett fram emot.
Så mycket mer att säga finns inte just nu. Jo, en sak – Svenska Skidspelen får ekonomiskt bidrag varje år, Falun Folkmusikfestival får detsamma. Falu BS, som är stans största PR-objekt i media får hyra Lugnet för sina matcher. Något ekonomiskt bidrag, som exempelvis Sandvikens bandy får, det har tidigare inte varit aktuellt. Jag tycker det är skräp.
Men BS-bandyn seglar vidare mot nya mål. Om åtta månader börjar allsvenskan igen – med Bandymasarna!

Pelle Marklund

Tänk på vad som ska hända! [2003-02-19]

Före den här säsongen hade jag inga tankar på att Falu BS skulle behöva kvala sig kvar.
Det var en utopi för mig. Jo, så är det, faktiskt!

Mitt i säsongen förstod jag allvaret, den situation som nu är realitet. Jag kan bara hoppas att resultatet blir lyckat. För Falu BS skull och för de som gillar bandy i Dalarna.
Inget tyder på något annat, men helt säker går det inte att vara förrän kontraktet är i hamn.
Mitt råd i det här läget är, att bryta mönster så det bara visslar om det: taktiskt, när det gäller uppladdning, musik i omklädningsrummet, kanske skifta plats för någon spelare med mera.
Kunskapsmässigt ska Falu BS köra över sina motståndare. Det finns inte många av motståndarlagens spelare som skulle ta en plats i BS startelva. Men det är ju som bekant inte så enkelt.
Jag önskar att någon kring laget nu har förmågan att få spelarna och se målbilder av det som man vill ska hända under kvalet. Se sig själva som fartvidunder, som målskyttar och som en jublande grupp när kvalet är klart.
Det smids intressanta planer i bakgrunden. En satsning är på gång inför nästa säsong. Det skulle vara oerhört trist om de inte fick växa fram under våren.
Några av spelarna har inte skrivit på för nästa säsong. Det handlar om Örjan Elfström, Ulf Jonsson, Magnus Sjöling, Kenneth Spångberg, Jari Hyttinen och Jörgen Momqvist. Samtliga måste vara kvar, som jag ser det.
Västanfors eller Sköndal, Selånger och Vindhemspojkarna - det är skillnad mot Sandviken, Västerås och Hammarby. Hoppas nu bara att publiken kommer och stöttar Falu BS. Så att det blir lite ekonomiska plåster på såren.

Pelle Marklund

Onödigt pirrigt att dansa lina [2003-02-03]

Det var länge sedan det kändes så pirrigt inför en serieavslutning som det gör nu.
Falu BS är indraget i diskussionen om kvalspel.
Och det känns så himla onödigt…

Laget är för bra för att dansa lindans.
Tyvärr konstaterar jag än en gång att den mentala delen i idrottens mystiska turer spelat en avgörande roll. De riktiga förståsigpåarna hävdar att det inte är debacle under matchernas slutminuter som satt BS på pottkanten, utan insatserna som helhet.
Jag kan förstå resonemanget, men ser också det som grinar oss i ansiktet faktamässigt. Falu BS har sammantaget - i hemmamatchen mot Gripen 3-4, borta mot Kalix och Vetlanda 4-4 - missat fyra poäng på cirka tio minuter.
Är det inte trist…? Jovisst!
Logiskt sett förstår jag också tränarnas taktik, att spela på försiktighet. Att inte gå fram i attacker för snabbt, utan vänta på motståndarnas misstag. Grejen är bara, att Falu BS spelar som bäst när laget öser på framåt. Åtminstone av det jag sett.
Det håller inte i längden att vänta på motståndarna - så har det tyvärr varit hela vintern. Farten har under flera år varit segervapnet. Med "Obbe" i uppställningen gick det att spela snålt. Men inte numera.
Hela gänget i Falu BS måste våga vinna. Våga satsa offensivt och få de där två, kanske tre, målens ledning och sedan rida på vågen in i kaklet. In över slutsignalen.
En sak som måste tillskrivas BS-ledningen på pluskontot är, att truppen inför nästa säsong tar form allt mer. I skrivande stund saknas bara några påskrifter för att det ska kännas riktigt skönt.
Sedan vet vi ju också att några riktigt bra förstärkningar är på väg. Sergei Obuhov är en. Klubben jobbar, sägs det, också på fler namnkunniga spelare.
Det här visar att många knyter näven i byxfickan och vill ha revansch nästa vinter. Både styrelsefolk och spelare. Låt oss hoppas att de tre avslutande matcherna ger en oväntat stor poängskörd så att säsongen 2002/03 slutar lyckligt.
BS-bandyn behöver lugn och ro. Kanske kan det vara lika bra att avsluta säsongen - utan vare sig nedflyttning, kvalspel eller slutspelskval.

Pelle Marklund

Obegripligt, BS! [2003-01-06]

Det är bistert.
Falu BS är ute i kylan.
Klubben är inte alls lika het som den varit de senaste åren. SM-semifinal känns just nu lika avlägset som en stekhet högsommardag. Det är överlevad alla tänker på.
För mig är det obegripligt hur ett lag med den här besättningen kan råka in i sånt här trubbel. Visst, det var väl kanske väl optimistiskt och tro på en plats bland de allra bästa, men resultatmässigt borde det ändå kunnat gå mycket bättre.
Ta en titt på namnen själva. Det ska ju räcka och bli över för spel bland de åtta främsta.
Absolut!
Trettonhelgen har gått till otaliga grubblerier i hemmets vrå. Det är inte helt lätt att ha BS-hjärta dagar som dessa.
Självklart har spelarna och lagledningen det allra värst, men för alla bandymasar och kullor är det inte heller roligt. Vi lider. Funderar om den spelarrockaden skulle lösa upp knutarna.
På läktarplats suckas det tungt över Falu BS taktik. Allt bollhållande på egen planhalva och det ynkliga offensiva spelet irriterar även mig. Mot Gripen i fredags hade Falu BS en endaste hörna. En enda hörna på 90 minuter. Det är bland det magraste jag varit med om under en match på den här nivån.
För att inte tala om de sista tio minuterna. Jag var ta med sjutton chockad över utveckligen i slutet av matchen mot Gripen...
Många menar: "I allsvenskan är spelet så här. Det gäller att undvika misstag i första hand." Jamen, med den inställningen undviker man samtidigt många chanser till att göra mål och vinna.
Någonstans går gränsen. När det inte fungerar med defensivt tänkande i högsätet, då måste lagledningen våga prova något nytt.
Det skulle vara oerhört uppfriskande med en match där BS för spelet och trycker tillbaka motståndarna, vinner matchen och ger sig själv en sjujäkla spark i rumpan.
För Falu BS säsongen 2002/03 kan. Det råder ingen tvekan om det. Saken är bara den att många av de här spelarna gräver ned sig så in i norden när det kommer skador eller om det blir förlust. Sedan rullar snöbollen på.
Men snälla, stoppa den nu - medan tid finns. I slutet av denna månad kan det vara för sent. Nio matcher återstår. Nio synnerligen viktiga för bandyn i Falun.
Nu blev det ändå två poäng mot elitbandyns absolut sämsta lag, Nässjö. Men egentligen borde Falu BS gjort 14-0 på det laget för att det skulle känts riktigt gediget. Nu blev det 7-0 och vad jag förstår handlade det om samma taktik. Hålla i bollen först och främst, anfall i tredje eller fjärde hand…
Det är möjligt att det är rätt taktik. Jag låter det vara osagt. Men skulle det inte bli riklig poängutdelning i de närmaste matcherna, då måste något radikalt hända.
Jag har känt olusten en lång tid. Att sparka tränare hit och dit tror jag inte på, men kanske på en omstrukturering. En driven och drivande coach är vad jag vill se på BS-bänken. Sedan räcker det inte som spelare att glida runt på isen och inte ge sitt allra yttersta. Nu måste det baske mig till arbete av högsta märke.
Det gäller livet nu, killar.

Pelle Marklund

Gott Nytt År? Jatack! [2002-12-15]

Det stundar julhelg och årsskifte.
På bandyisen är det just en God Jul och ett Gott Nytt År som många bandymasar önskar sig just nu.
Jag lider med spelarna och ledarna i BS. Laget är en spillra just nu. Inget fungerar, det handlar tyvärr bara om krampaktiga försök. Stundtals knappt det.
Läget är tyvärr allvarligare än många kanske anar.
Att komma in i den allsvenska fortsättningsserien utan eget spel, självförtroende och harmoni - det kan vara detsamma som nedflyttning. Jag vägrar emellertid tro att Falu BS ska råka så illa ut.
Kapacitetsmässigt borde laget ha haft minst tolv poäng i nuläget. Då hade det legat trea. I tabellen står det sex.
Min absoluta uppfattning är att det brister mentalt. I början av serien handlade det mycket om att komma över förlusten av Sergei Obuhov. När det var gjort kom skador på Kenneth Spångberg och Erik Sundin som rev upp nya sår.
Nu råder fullständigt kaos. Ni känner förstås till den berömda snöbollseffekten. Det är vad Falu BS råkat ut för - i negativ mening.
Helt klart är att det måste hända saker under den närmaste tiden. Senast Falu BS var i det här läget bytte klubben tränare. Jag är inte alls säker på att det är rätt medicin nu, även om Stefan Pherson skulle behöva en ny röst vid sin sida och hjälp att reda ut tankarna inför de viktiga uppgifter som väntar.
Pherson är duktig. Det vore synd att offra honom i det här läget. Jag tror nämligen att Stefan är rätt man att leda klubben in i den nya bandygenerationen som kommer de närmaste åren.
Ett krismöte där det stakas ut en ny väg känns som en bra start. Kanske får vi se ett par nya ansikten i laget inför matcherna mot Hammarby och Sandviken. Det skadar inte att prova de spelare som finns namngivna i utbytet med Oxelösunds IK.
Vad alla går och väntar på är förstås en frälsning i form av Sergei Obuhovs medverkan efter nyår. Det är bara en bön att stilla be. Rysk medkänsla känns avlägsen, tyvärr...
Förhoppningsvis förstår Alexander Tzyganov vilket läge sin bandyklubben i hans hemstad befinner sig i. Det skulle i så fall betyda nödhjälp.
Om Tzygge har något BS-hjärta, då skickar han förstärkning. Hur han och Vodnik ställer sig kommer att visa sig under de närmaste veckorna - det är jag övertygad om.
"Obbe" vill till Falun, det har han sagt till mig personligen så sent som för en vecka sedan. Vodnik borde känna ansvar efter det som hände i höstas. Om inte kan det faktiskt gå så illa att den ryska mästarklubben inte har någon klubb i högsta serien att samarbeta med nästa säsong.
Hemska tanke...

Pelle Marklund

Käka taggtråd, bandymasar! [2002-12-10]

Nu gäller det att spotta i nävarna, käka taggtråd och ta beslut.
Fem matcher återstår av grundserien. Chansen till elitserien är inte borta. Och jag vägrar att ge upp hoppet så länge den teoretiskt finns där.
Men, visst - med de senaste matcherna på näthinnan känns spel bland de främsta efter nyår väldigt avlägset. Samtidigt kan det vända snabbt. Speciellt med ett gäng som Falu BS.
I laget finns stor kapacitet. Det verkar bara vara svårt att gräva fram den. Mycket sitter i huvudet. Det borde klubben tänkt på i somras och anlitat en mental tränare.
Jag vet att det råder stor konservatism inom idrotten när det gäller att ta till sig träning av hjärnan. Kanske speciellt i dalaklubbarna. Hörde till exempel talas om att Leksand tackat nej till råd av det här slaget för ett par år sedan, då laget rasade ur högsta serien och kanske också hade behövt hjälp på det här området.
När det gäller Falu BS vet jag inte riktigt vad det sitter i - kanske ekonomi, kanske ovilja. Hur som helst, det hade varit klokt att investera i kunskap av det här slaget. Det är i alla fall min övertygelse.
I samtliga förlustmatcher har Falu BS agerat vilset. De gånger man haft medgång, eller bestämt sig för att ta ansvar, då har det gått bra. I de övriga matcherna har det handlat om bleka gossar med mössan i hand.
Under de första fyra omgångarna sögs killarna ned i sörjan av att Sergei Obuhov inte fanns med i serielunken. Nu under två omgångar har det varit skadorna på kenneth Spångberg och Erik Sundin som oroat.
Det här måste man ta tag i. Det är laget självt som bestämmer hur resultatet ska bli. Vill BS uppträda vilset, då blir det så. Vill laget ta fyra poäng mot Edsbyn och Kalix, då tror jag chansen är stor.
Nu handlar det om att bestämma sig. Gå in till varje match och försöka göra något bra. Blir det stryk - ge sjutton i att gräva ned sig, utan att bara titta framåt. Ju förr det kommer en fullträff, desto snabbare rasar poängen in igen och Falu BS börjar segla i medvind.

Pelle Marklund

Det går faktiskt utan "Obbe"! [2002-11-26]

Visst kan Falu BS spela bra, göra mål och vinna matcher utan Sergei Obuhov.
Det vet alla - utom kanske just spelarna i laget.
Efter 3-1 mot Ljusdal borde även dom förstå. Bandymasarna årgång 2002/2003 kan spela jämnt med alla lag, även de allra bästa, bara hjärnan är med på noterna.
För alla supportrar som misströstat under inledningen av serien är det bara och hoppas att Falu BS kan fortsätta vinna - gärna ett par matcher till på raken. Det skulle i så fall innebära ett rejält lyft i tabellen och stark doft av elitserien.
Fast å andra sidan. Jag tycker det viktigaste i det här läget är att koncentrera sig på den beprövade klyschan: "En match i taget". Ha den inställningen, mobilisera den glöd och det spel som i de två senaste matcherna lett till framgång.
Blir det allsvenskt spel efter nyår, då är det oerhört viktigt med självförtroende och en femte, kanske sjätteplats, i tabellen med sig. Det ger som bekant ett par tre bonuspoäng - det som kans vara skillnaden mellan glädje och förtvivlan.
Inställningen har varit BS svåraste motståndare under de första matcherna. Jag tror, precis som en del andra, att mantrat "Vi kanske inte kan utan Obbe" blivit en sann profetia. Nu gäller det att vända de tankarna till "Vi kunde ifjol utan Obbe!"
Med det i skallen blir Falu BS ännu några klasser än för tillfället.
Spelarmässigt är Jonas Persson, målvakten är av de allra främsta just nu. Hans lugn och fantastiska räddningar är det som sitter på min näthinna.
Jämfört med SAIK-matchen för drygt en vecka sedan har så gott som samtliga spelare höjt sig. Offensivt blir det framsteg för varje match. Nu väntar jag bara på islossning för Tomas Jansson och Erik Sundin. När skotten från dom killarna börjar hitta in i när, då höjs slagstyrkan ytterligare.
Det som grämer många är förstås förlusterna mot Bollnäs mot Kalix. Bara tre insläppta mål i de matcherna, då bör man vinna. Men det får vara ett glömt kapitel. Låt oss se framåt istället.
Broberg och Ljusdal på bortaplan de närmaste två onsdagarna blir nyckelmatcher. Segrar där och drömmen om elitserien lever i allra högsta grad.

Pelle Marklund

Chansen till elitserien finns! [2002-11-08]

Bandyallsvenskan drar igång.
Härligt!
Nu är det upp till bevis för de 16 lagen i högsta serien, inte minst Bandymasarna.
Falu BS årgång 2002/2003 - hur starkt är egentligen laget? 14 omgångar väntar, sedan ska agnarna sållas från vetet.
BS nämns inte med någon större respekt bland de andra föreningarna inför seriestarten. Få av motståndarna tror att Falu BS ska ta sig till elitserien.
Och just det tror jag kan passa det här laget bra. Ingen press, det kan ge oväntade poäng så här i början av säsongen. De första sju omgångarna - halva serien på 19 dagar - avgör i mångt och mycket utgången för vilka lag som går till elitserien respektive fortsatt allsvenskt spel efter nyår.
För Falu BS väntar, i tur och ordning: Hammarby (b), Sandviken (h), Bollnäs (b), Kalix (b), Edsbyn (h), Ljusdal (h) och Broberg (b). Hamnar man i bakvattnet är det lätt att det blir hets och stress. Blir man alltför långt efter är det lika bra att inrikta sig på den hemska vårallsvenskan.
När första halvan av serien summeras, tror jag BS skrapat ihop nio poäng. Det kan vara en optimistisk prognos, men inte helt orealistisk. Som jag nämnde, BS kommer att vara underskattat och inte lika förutsägbart att möta.
Jag tror alltså på en elitserieplats för Falu BS. Detta förutsatt att spelarna i laget hjälps åt lika bra som de gjort i några av träningsmatcherna. Då finns det styrka. Jag tänker då på matcherna mot Edsbyn (5-1), Västerås (3-7, 3-4 i 80:e min), Neftyannik (4-1) och BolticGöta (5-4).
Men det blir långt ifrån lätt att placera lag som Kalix, Broberg, Ljusdal och Bollnäs bakom sig i tabellen. Min teori är egentligen att fem lag slåss om platserna 4-8. Att BS kniper fjärdeplatsen är ett tips framtaget mer med hjärtat än med hjärnan.
Då förstår ni också vilka lag jag har placerat i elitserien: Just det, Sandviken, Edsbyn och Hammarby. SAIK ser jag som klar favorit. Edsbyn kan vara tvåa, och Hammarby bör bli sämst trea - även om det känns som att kvaliteten sjunkit.
Det finns egentligen inga speciella nyckelspelare i den här upplagan av Falu BS. Snarare är de nyckelspelare hela bunten. Men, visst, Jonas Persson, målvakten, har en viktig roll. Liksom forwarden Tomas Jansson med sitt skytte. Lyckas dom killarna är mycket vunnet.
Men utan hela försvaret och mittfältet är det svårt att vinna. Där är i princip varenda namn ett nyckelnamn, Folkesson, Sjöling, Andersson, Momqvist, Spångberg, Sundin, Elfström och allt vad de heter.
Okej, ni ska få mina tips för södergruppen också. Här tippar jag Västerås, Villa, Vänersborg, BolticGöta (till elitserien), Gripen, Vetlanda, Motala, Nässjö (till fortsatt allsvenskt spel).
Ett steg längre är förstås att tippa SM-finalparet. Det är ju brukligt i dessa tider.
Mitt tips är att Västerås tar guldet efter finalseger mot Sandviken med 6-3.
Om Villa får en gynnsam lottning i slutspelet och tar sig klubben till final. I så fall kan det laget bli en obehaglig motståndare för vem som helst. Västerås får alltså guldtipset, men Villa kommer att bli den här bandyvinterns stora överraskning.

Pelle Marklund

Bandyvintern blir tuff för BS [2002-10-28]

Efter helgen med Falu BS framträdanden i World Cup finns känslan av olust där igen.
Hur är det egentligen ställt?
Och då menar jag inte defensivt, utan offensivt.
Det blir som ni vet ingen fest utan fyrverkeri. Utan raketer in i motståndarnas målnät är det svårt att vinna segrar.
En oavgjord, två förluster – sju gjorda mål, nio insläppta. Det var inte mycket att packa in i bussen inför resan hem.
Den inställning som funnits under några matcher var som bortblåst i Ljusdal. På egen planhalva såg det okej ut, men på motståndarnas var det riktigt trubbigt och blekt.
Falu BS årgång 2002/2003 är i ett skriande behov av forwards med sprutt i benen och viljan att stångas som tjurar.
Jag gläds visserligen med Tomas Jansson, han gör sitt. Men denne Jansson är långt ifrån någon genombrottsman. En tekniker och skarpskytt är Tomas, men anfallet skulle behövt kompletteras med någon ytterligare som besitter egenskapen målkänsla.
Men det är svårt. Marknaden är stängd. Eller?
Frågan är vad som händer i kulisserna? Kan samarbetsavtalet med Vodnik ge något mer?
Inget ont om Iouri Radiochin och Stanislav Kliochanov – de ryskla talangerna. Men de är inte några färdiga spelare som kommer att abonnera på stort utrymme i målprotokollet.
Som jag bedömer läget i dagsläget kan Falu BS bli allt ifrån fyra till åtta i norrgruppen. Lika bra att fansen förstår det. Därför måste alla som kan ställa upp på Lugnet i vinter.
Publikstödet kan bli värt mycket. Det kommer att bli en tuff bandyvinter. Ställ in er på det.
Förhoppningsvis är gänget tillbaka till den standard som visades upp helgen innan World Cup. Då, mot Edsbyn, Västerås och Neftyannik, fanns det initiativrikedom och uppoffrande spel även framåt.
Lika bra att höra den här väckarklockan nu. Innan det börjat kämpas om poäng. Nu återstår två viktiga veckor att slipa formen på. Kanske är det klokt att vila sig i form.
En träningsmatch återstår – BolticGöta den 5 november på Lugnet. Jag skulle kunna tänka mig att lagledningen kanske är sugen på att lägga in ytterligare matcher, men nu behövs nog främst rehabilitering och laddning – mentalt!

Pelle Marklund

Hoppfullt inför World Cup [2002-10-23]

Det är dags för den 29:e upplagan av World Cup i Ljusdal.
Och jag kan skönja en spirande optimism i BS-lägret inför resan till Hälsingland.
Självklart är det så att killarna i laget under de senaste dagarnas träningsmatcher märkt att kapaciteten finns där. Men om den sedan räcker till att nå upp till målsättningen, att gå till slutspel, det är en annan sak.
Segrar mot Edsbyn (5-1) och ryska Neftyannik (4-1), samt - trots allt - två skapliga matcher mot Västerås och Bollnäs, det är vad Falu BS har i bagaget.
Vad finns då för positiva saker att plocka fram från de här matcherna?
* Viljan att ta initiativ. Den är livsviktig för laget den här säsongen. Alla elva som finns på isen måste bestämma sig för att ge allt, försvara och anfalla, för att det ska hända något. Jag tycker den varit bra på sistone.
* Individuella prestationer, som: Tomas Janssons målskytte, Erik Sundins allt mer oblyga spel, Örjan Elfströms fart, Kenneth Spångbergs ledargestalt, Jonas Perssons lugna och gedigna målvaktsspel, med flera, är härligt att se.
* Ryssarna Iouri Radiochin och Stanislav Kliochanovs acklimatisering är på god väg.
Negativt, då?
* Hörnruset på slutet. Här måste det till en skärpning, men det tror jag också kommer.
* Onödiga utvisningar. Här gäller det att ha nyckelspelarna på isen. Åker Sjöling ut, då gäller det för Folkesson att hålla sig i skinnet och vice versa.
Hur går det då i Ljusdal?
Nyckelmatchen är helt klart, precis som Stefan Pherson säger, mötet med Broberg. Kan BS vinna den matchen, då ligger vägen öppen för slutspel. Med rätt inställning och arbetsinsats ska inte Uleåborg vara något hinder.
Att ödsla för mycket kraft på att försöka göra en jämn match med Vodnik i inledningen av turneringen vore dumt. Jag hoppas dessutom att "Obbe" inte blir skadad mot den klubb han egentligen tillhör.
Tänk er själva, en långtidsskada kanske skulle förändra möjligheterna att få hem honom till nästa höst. Hur som helst blir det en annorlunda upplevelse att se Obuhov i motståndarlaget.
Enligt rapporterna var för övrigt "Obbe" på ett strålande humör i tisdags när han gästade Falu BS på Sävstaås under träningsmatchen mot Bollnäs. Han pratade en hel del, inte minst om nästa höst…
Men det är då det. Nu är det nu.
Personligen tror jag att Vodnik vinner årets upplaga av Ljusdal World Cup. Största utmanare blir Västerås, kanske också Sandviken.
Skulle "Obbe" & Co lyckas blir det i så fall starten på en jakt som syftar till att klara hem fyra titlar den här säsongen. World Cup, Europacupen, ryska ligan och cupen.
Det skulle man kunna kalla storslam i så fall.

Pelle Marklund

BS behöver segrar redan nu... [2002-10-14]

Om en månad har den allsvenska bandyn dragit igång.
Det är nu allvaret börjar för lagen.
Nu måste de tilltänkta förstauppställningarna spelas ihop. Nu måste också resultaten börja komma - om det ska bli lugn och ro i leden.
För Falu BS del är omöjligt att ställa en diagnos. Hittills har det sett illa ut resultatmässigt, men bakom de hittills spelade matcherna finns en del förklaringar att beakta.
Ändå känns det lite olustigt. Styrkan från tidigare säsonger borde finnas kvar, trots att Sergei Obuhov inte finns kvar. Gruppen som finns tillgänglig borde inte ha blivit sämre.
Det stora problemet är förstås att vänja sig vid det nya - att ta initiativ!
Tidigare spelades de flesta bollarna på "Obbe". Nu gäller det att hitta nya bollvägar.
Under helgen (12-13/10) spelades SportEwa Cup. Jag kan tänka mig att det var ett slutkört och moloket gäng som kom hem till Falun efter 5-4 mot Broberg, 2-9 mot Edsbyn och 2-5 mot Bollnäs.
Rapporterna från Brobergsmatchen, då laget var utvilat och organiserat, talar om bra spel. Sedan när krafterna tröt och matcherna kom tätt hade inte BS en chans.
Matcherna de närmaste dagarna blir inte lättare. Från torsdag och fram till tisdag i nästa vecka spelar laget fyra fighter, mot Edsbyn, Västerås, Neftyannik och Bollnäs. Ett tufft program och idet här läget krävande psykiskt.
Det Falu BS behöver mest av allt just nu är framgång resultatmässigt. Jag tror att det kan vara det lilla som behövs för en rejäl uppryckning.
Det är klart att det funderas på hur det ska gå utan Sergei Obuhov. Kanske har killarna lagt för mycket energi på det. Jag vet inte. Men jag skulle kunna tänka mig att tankarna går i stil med: "Har vi chans att gå till elitserien utan "Obbe...?" "Kan vi göra fem mål i den här matchen utan Obbes bidrag...?"
Mentalt får nog alla förbereda sig på en tuff bandyvinter.
Lika bra att alla inser att det handlar om hårt arbete i varje match för att bärga poäng.
Vi ska inte måla någonting på väggen än. Tack och lov är det ett tag till kampen om poäng börjar. Och det är som bekant skillnad mellan träningsmatcher och allsvenskt serieallvar.

Pelle Marklund

Inte direkt vågen efter BS upptakt [2002-09-28]

1-2 mot Vetlanda, 1-5 mot Broberg och så då 13-0 mot norska Solberg.
Det är inte så att man gör vågen över Falu BS resultat i säsongsupptakten i norska Hamar, precis.
Laget har sett bättre ut, om man säger så…
Men det återstår ju – tack och lov – sex veckor till den allsvenska premiären mot Hammarby på Zinkensdamm den 9 november. Fast visst finns det en del frågor som känns svårlösta på den tid som är kvar till allvaret.
Efter att ha sett matcherna i Kosa Hamar Bandycup i Norge funderar jag över följande:
* Skulle stommen ha blivit så mycket sämre över sommaren?
* Var finns tryggheten och grundspelet?
* Hur ska klubben hitta en eller ett par forwards med ordentligt driv i steget, genombrottstakter och målkänsla?
Jag förstår att det kan vara svårt att hitta rätt i ett nytt spelsystem direkt. Samtidigt måste ändå självförtroendet och aggressiviteten finnas där. Under turneringen i Norge var det alldeles för ärliga takter.
De individuella misstagen för frapperande många, och – som det brukar vara – i takt med dem kom en ännu större osäkerhet. Jag tyckte faktiskt att Falu BS spel långa stunder såg juniorbetonat ut.
Resultaten har ingen betydelse så här tidigt på säsongen, det säger en del. Jag är inte av den uppfattningen.
För Falu BS del hade det varit oerhört viktigt med segrar i Norge. Speciellt eftersom Vetlanda och Broberg är lag på Bandymasarnas nivå den här bandyvintern. Nu är BS i mentalt underläge mot de här klubbarna, och i hjärnorna på spelarna börjar små tankar kanske växa till grubblerier.
I Ljusdal World Cup finns chans till revansch mot Broberg. Till dess kanske problemet med en forward är löst. Stanislav Kliochanov är efterlängtad när han anländer till Falun. Förhoppningsvis ska den lovande ryske 20-åringen kunna klä sig i rollen som målskytt. Kan Iouri Radiochin kanske också vara en riktigt förstärkning – så är det i så fall också välkommet.
Positivt från Hamar, var att försvarsspelet ändå fungerade någorlunda – trots misstagen från enskilda. Två insläppta mål mot Vetlanda och fem mot Broberg är okej, med tanke på spelfördelningen under vissa perioder i matcherna.
Kanske måste också resultaten mot Vetlanda och Broberg omvärderas till en del? De lagen tillhörde ju överraskningarna i turneringen
Lite personliga reflektioner kring några av BS-spelarna efter säsongsupptakten är:
* Målvakterna ser bra ut. Både Jonas Persson och Johan Hedberg hade en hel del att göra under helgen som gick och de gjorde det bra.
* Joakim Folkesson och Magnus Sjöling är minst lika bra som ifjol, men deras avvägning i närkampsspelet – för att undvika utvisningar – blir än viktigare den här vintern. Nye Johan Brodin blir en tillgång och en framtidsinvestering på backen, så känns det.
* Det var oerhört betydelsefullt att Jörgen Momqvist valde att fortsätta. Utan honom på vänsterhalven blir det svårt.
* Erik Sundin är, som jag ser det, Falu BS nyckelspelare på vägen in i framtiden. Målskytt både mot Broberg och Vetlanda, men framför allt finns där en enorm potential. Här behövs bara lite mer ”våga och vinn”-mentalitet. Lite mer genombrottsvilja efterlyses. Då har BS sin drömspelare på mitten.
* Lagkaptenen Kenneth Spångberg är makalös att se. Vid ställningen 1-4 mot Broberg öste han på med uppmuntran och kämpatakter utan dess like. Där har ni kanske den allra viktigaste kuggen i Falu BS årgång 2002/2003.
Trots att han är äldst…

Pelle Marklund

Beslutet kring "Obbe" känns bra [2002-09-03]

Ingen "Obbe" i vinterns Falu BS.
Visst kändes det konstigt när signalerna om det kom.
Men med lite distans till beslutet var uppgörelsen säkerligen det enda rätta. Så känner jag i alla fall…
Det finns nämligen en rad saker att beakta:

* Vem hade tjänat på en missmodig Sergei?
* Jag kan förstå hans vilja att få tjäna de stora pengarna.
* Han behövde förmodligen en nytändning, sju säsonger är ganska lång tid.
* Nu kan de andra spelarna få mer utrymme.
* Vinterns Falu BS blir mer oförutsägbart, tidigare gick alla bollar på Obuhov.
* Samarbetet med Vodnik kan bli oerhört värdefullt i Falu BS föryngringsprocess.
Hur det går rent sportsligt utan Sergei Obuhov, det svaret får vi först i mars. Men det är klart att en målskytt som producerade mer än hälften av lagets mål i fjol betyder en hel del.
Frågan är som sagt vad denne bandyartist presterat, om han tvingats hit med vetskapen om att ännu ett år av hans karriär går utan att han tjänat det kompisarna gör i mästarklubben Vodnik?
Ingen kan naturligtvis vara säker på att "Obbe" kommer och fullföljer sitt tvåårskontrakt, när det nu träder i kraft nästa höst. Dit är det lång tid och mycket kan hända.
Ersättaren Stanislav Kliochanov kan bli rena succén för Falu BS. Förmodligen blir han en obehaglig bekantskap för många motståndare. Kliochanov beskrivs som en stridsvagn, stor och målfarlig. Det ska bli mycket spännande att se honom i norska Hamar.
Iuori Radiochin är också i allra högsta grad en spelare för förstauppställningen. Är man på gränsen till Vodniks mittfält, då finns det kapacitet.
Det som gäller nu för Falu BS, är att ta väl hand om de här killarna och plocka ut all talang som finns. Det riskabla i övergångar av det här slaget är naturligtvis trivseln. På det planet känner jag mig emellertid lugn. Falu BS har under de senaste 15 åren haft ett kamratskap som varit vitt känt.
I och med de unga ryska killarna blir vinterns Falu BS yngre än tidigare upplagor. De kommande åren är viktiga och kan laget gå till elitserien den här vintern är det toppen. Jag tycker att kapaciteten finns - även utan Obuhov. Nu är det dags för andra spelare att kliva upp på scenen och spela huvudroller. Men visst längtar jag till den bandydag då "Obbe" är tillbaka i den blågula BS-tröjan.

Pelle Marklund

Det lutar åt elitserien [2003-12-02]

Halva allsvenskan har snart spelats.
Efter fem omgångar ser tabellen ut ungefär som jag tippat att den kommer att göra efter 14 matcher – Edsbyn, Sandviken, Falu BS och Broberg till elitserien.
Jag hoppas naturligtvis att det blir så också.
Så här långt har det för Falu BS del handlat mycket om: ”skador”, ”ett knackigt spel” och ”att Obuhov bara kör själv”… Visst, alla de här sakerna har varit aktuella, men jag tycker att det blivit bättre på alla fronter.
Skadeläget är ljusare nu (i skrivande stund), spelet har utvecklats – mycket beroende på att ”Obbe” hittat sina kompisar med bollsläpp.
Jag kan förstå de som gnyr, men kom ihåg att flera spelare måste länkas ihop – inte minst Falu BS ryske världsartist, som spelade ett annat spel i Vodnik förra vintern.
I och med matchen i morgon mot Kalix inleds en period fram till jul på fyra matcher, som blir ganska avgörande för om Falu BS ska ta sig till elitserien.
Laget möter alltså Kalix två gånger, Sirius och Ljusdal borta. Blir det full pott, då ser läget ljust ut – tar BS bara hälften, ja då krävs det poäng i någon av de avslutande och svårare matcherna (SAIK, Bollnäs, Broberg eller Edsbyn).
Några av spelarna har imponerat lite extra på mig så här långt. Målvakten Jonas Persson är en av dem. Hans stabila spel är grunden till att hela paketet nu börjar se bra ut. Det gäller även liberon Joakim Folkesson, som är bättre än på flera år. Han är säkrare och spelar nu med rätt tajming.
Jörgen Momqvist är en klippa, tänk att det går och vara så bra utan försäsongsträning, och glädjande är också att Erik Sundin börjar hitta rätt riktning på åkningen – mot motståndarmålet, alltså…
Snacket om att Falu BS bara är Sergei Obuhov tycker jag är bra. Låt hela bandy-Sverige tro och tänka så, sedan är det upp till BS att visa motsatsen.
De senaste matcherna har visserligen inte bjudit på något hårdare motstånd, men nog var det lagspelet som producerade de flesta av den 17 målen mot Bollnäs och Sirius.
Kanske passar Falu BS spel bättre i elitserien, där det blir mer anfallsbandy. Nu i kvalificeringsperioden är alla så försiktiga. Det gäller absolut Falu BS. Det blir säkert roligare för publiken på alla sätt den 9 januari när de fyra främsta från norr och söder kommer tillsammans.
Men för de fyra sämre lagen i respektive serie blir det som vanligt en bister kamp för allsvenska biljetter 2004/2005. Tänk, jag tror BS slipper det eländet i år. Jag är långt ifrån säker, men efter att ha följt inledningen känns det så.

Pelle Marklund 

Kanske poäng i premiären...? [2003-10-29]

Snart är det dags för allvaret.
Falu BS glider in i den allsvenska bandyn redan på fredag den 7 november, några dagar tidigare än flera av de övriga lagen. Premiären sker på Jernvallen mot Sandviken.
Känns det bekant?
Tänk, jag håller med i kritiken mot seriemakarna. Läggs det gamla spelprogrammet bara i kopiatorn inför varje säsong? Inget ont om SAIK, men visst har vi varit med om det motståndet i premiärmatchen förr några gånger…?
Säsongen som kommer blir tveklöst skojigare än den i fjol. Då var det deppigt, kanske främst för att Sergei Obuhov hade flyttat till Vodnik. Oron visade sig vara befogad, och trots att laget egentligen hade en högre kapacitet blev det en negativ trend som till sist ändå slutade lyckligt i kvalet.
Nu är det lite tvärtom. Optimismen känns, även om det förmodligen tar ett tag innan spelet är fullt utvecklat. Det är en del nya kuggar som ska spelas in och det görs inte i en handvändning.
Nya är Jari Hyttinen (jo, jag räknar honom också), Anders Rooth, Pierre Roos och Sergei Obuhov. En hel kvartett med starka namn, två landslagsmän och två etablerade allsvenskar. Samtliga tar förstås plats i startelvan.
Lägg därtill att de övriga fått en kick av nyförvärvens ankomst. Det är kanske mitt största argument till varför BS kommer att gå bra i vinter.
Hur bra?
Jag blir besviken om laget inte tar sig till elitserien. Och för mig är det minst en kvartsfinalplats som gäller. Om det slår väl ut, då kan det bli mer, men en kvartsfinal är mest realistiskt att hoppas på.
Försäsongen har varit blandad, resultaten ändå ganska goda med tanke på alla skador. Undrar just hur många av spelarna som är ordentligt hela till seriestart?
Lagledningen har tyvärr inte haft möjlighet att spela med alla tänkta namn på isen samtidigt speciellt ofta, och det är just det som gör att laget behöver tid. Låt oss därför ha lite tålamod.
Säkert blir det stor publik när första hemmamatchen spelas. Då, den 12 november, väntar Edsbyn och en speciell spelare bidrar till stor del till allt bandysnack. Det är förstås Sergei Obuhov.
De senaste matcherna har han visat god form. Vid turneringen i Katrineholm svarade han för 15 av lagets 27 mål. Själv såg jag Obbe mot SKA Neftyannik på Lugnet den 19 oktober, och då märktes att den Obbe vi vant oss vid att se var på väg fram ur dunklet.
Han blir en attraktion i vinter – var så säkra!
Mitt tips inför premiären är att Falu BS gör en bra match mot SAIK. Det vore inte fel om laget tog en poäng, ska vi säga 4-4…?
Chansen finns,och det skulle i så fall innebära en kanonstart.

Pelle Marklund