Det är fredag kväll, och U 10-knattarna ska ha en spontan rinkbandykväll med inlines. Knattarna och några föräldrar, även dom utrustade med inlines, samlas utanför ishallen. Lite strul är det; bokningen har inte gått fram till vaktmästaren, som måste kolla en gång till, innan vi blir insläppta.

– Vi spelar inlines 6-7 gånger under ”icke-säsong”, förklarar Peter Berg, en av föräldrarna, tillika med i lagledningen. Det är sammanlagt 22 knattar, fast nu på sommaren brukar vi vara färre. U 10 säger jag, det är väl U 11 vid det här laget.

U 10-ungdomarna och några föräldrar under fredagkvällens åkning. Bakre raden fr v: Felix Lindqvist, Jakob Stöffling, Bengt Stöffling, Eric Nyberg, Peter Berg och Inger Lindqvist. Främre raden fr v: Jalmar Lindqvist, Albin Halvars, Axel Berg, Hugo Stöffling och Axel Nyberg.

I gruppen ingår även tre flickor, som genom utbyte med bland andra Grycksbo får möjlighet att spela i F-lag. Varför det inte kan vara mixade lag rakt av, i den åldern, har Peter Berg inget bra svar på, men jag förstår att det inte är han som kommit på dom reglerna …

 

Peter Berg är en av alla dom föräldrar som håller igång ungdomsidrotten i Sverige, sommar som vinter. Peter berättar att alla föräldrar och ledare lägger ner mycket tid, och att det är en bra föräldragrupp.

Axel Berg värmer upp genom att testa målvakten.
 

– Alla ställer upp, och det tror jag också att alla känner av, så att det inte blir betungande, säger Peter Berg. Nu på sommaren blir det spontanidrott. Vi kommer överens från gång till gång när vi ska träffas. Bara att ta telefonen och ringa – nu kör vi! Och inget allvar, bara kasta in klubborna, spela och ha kul.

 

I ungdomsbandyn, får jag reda på, räknar man inga mål förrän i 12-årsåldern. Det behövs inte heller, ungarna håller reda på det där själva. Precis som det ska vara alltså, ungarna tävlar mot varandra – inte vuxna som tävlar med hjälp av barnen.


Rörelse och full koncentration. Här ser vi Albin Halvars, Jakob stöffling och Bengt Stöffling på jakt efter bollen.

Några målvaktsproblem verkar det inte bli i Falu BS i framtiden. Peter Berg berättar att de måste lotta vilka som ska stå i mål, turas om helt enkelt, så att alla som vill ska få stå i mål. Tvärt emot mina fördomar, om att alla ungar ska tycka att det är roligast att göra mål.

 

En pappa, berättar Peter Berg, är målvakt i Rättviks A-lag, och han kom till en ungdomsträning i full mundering, så att ungarna fick försöka göra mål på honom. Det tyckte dom var roligt, att få göra mål på en målvakt från Rättvik …

 

Själv gör jag också en insats som målvakt under kvällen, fast utan inlines, säkrast så. För att få lite bra bilder ställer jag mig i målet med kameran. Målkamera, säger dom, vilket nog stämmer, lika rörlig – det var inte många bollar som undertecknad stoppade ...

Jakob Stöffling på väg att bli ren med målvakten, som verkar få dålig hjälp av försvaret i form av Eric Nyberg ...
 

 – Glädjen är det viktiga, säger Peter Berg, och fortsätter, hade dom inte roligt, skulle dom inte komma! Men vi vill gärna bli fler, det är lite oroande att deltagarantalen sjunker – även om det är många blivande i U 11-laget nu.

 

Visst var det mycket glädje under kvällen, men också den där härliga viljan att spela bra, och göra mål, bland annat på den där figuren som stod i hockeymålet, med ett öga i kameran och ett öga på bollen. Och naturligtvis var jag själv så dum, att så fort som bollen var i närheten, så vaknade instinkten, att jag måste freda målet ... Trots att det var fotografera jag skulle göra.

 

Hugo Stöffling på jakt efter bollen.

Den som inte tror att ungarnas lek och spelglädje smittar av sig, vet nog inte vad det handlar om. Och den glädjen är de vuxna kring ungdomslaget duktiga på att ta till vara. Föräldrar som ställer upp på barnens villkor.